<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
	>

<channel>
	<title>Deusto&#039;s Littera Media</title>
	<atom:link href="http://litteramedia.wordpress.com/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://litteramedia.wordpress.com</link>
	<description>     Blogging on Web Communication and Information Management from UD</description>
	<lastBuildDate>Tue, 21 Feb 2012 16:50:46 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
<cloud domain='litteramedia.wordpress.com' port='80' path='/?rsscloud=notify' registerProcedure='' protocol='http-post' />
<image>
		<url>http://0.gravatar.com/blavatar/00dcf7075af049ff8bb026b61393bcd8?s=96&#038;d=http%3A%2F%2Fs2.wp.com%2Fi%2Fbuttonw-com.png</url>
		<title>Deusto&#039;s Littera Media</title>
		<link>http://litteramedia.wordpress.com</link>
	</image>
	<atom:link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="http://litteramedia.wordpress.com/osd.xml" title="Deusto&#039;s Littera Media" />
	<atom:link rel='hub' href='http://litteramedia.wordpress.com/?pushpress=hub'/>
		<item>
		<title>Do social networks make us culturally more stupid?</title>
		<link>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/21/do-social-networks-make-us-culturally-more-stupid/</link>
		<comments>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/21/do-social-networks-make-us-culturally-more-stupid/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 21 Dec 2011 19:14:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mikel Jareño</dc:creator>
				<category><![CDATA[Web Communication]]></category>
		<category><![CDATA[history]]></category>
		<category><![CDATA[Prehistory]]></category>
		<category><![CDATA[Subjects]]></category>
		<category><![CDATA[University]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://litteramedia.wordpress.com/?p=8590</guid>
		<description><![CDATA[Is Internet making us stupid? Are we prepared to move away from thinking? Are social networks, Facebook, Twitter, Myspace, blogs&#8230; killing the pleasure of reading? Absorbing and disturbing. Everyone joke about how the internet is making us, and especially our children, accelerated knuckleheads incapable of deep meditation. It&#8217;s no joke, insists Carr, and I was convinced.  (John Horgan, Wall Street Journal) A crack in the literature goes, or at least references to the literature, a sign that the writing is not dead, and through social networks like Facebook is still alive. The exchange [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=8590&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Is Internet making us stupid? Are we prepared to move away from thinking? Are social networks, Facebook, Twitter, Myspace, blogs&#8230; killing the pleasure of reading?</p>
<blockquote><p>Absorbing and disturbing. Everyone joke about how the internet is making us, and especially our children, accelerated knuckleheads incapable of deep meditation. It&#8217;s no joke, insists Carr, and I was convinced.  (<a href="http://paleorama.wordpress.com/2011/08/31/%C2%BFlas-redes-sociales-nos-hacen-culturalmente-mas-estupidos/">John Horgan</a>, Wall Street Journal)</p></blockquote>
<p><span id="more-8590"></span>A crack in the literature goes, or at least references to the literature, a sign that the writing is not dead, and through social networks like Facebook is still alive. The exchange of views, suggestions for new authors, invitations poetry readings, book presentations, reviews, reviews, links to blogs&#8230; Literature does not live outside Facebook, as the writers have not wanted to give back to this new tool as a platformpromotion, but also as a way to learn about the latest trends and keep in touch with other writers. This is what is of social network, even through a screen.</p>
<blockquote><p>Con siete palabras hizo Monterroso un cuento inolvidable, y muchos aforismos célebres tienen menos de 140 caracteres. Es un buen vehículo para transmitir contenidos breves, literarios o no (Vicente Luis Mora, 2010)</p></blockquote>
<p style="text-align:center;"><img class="aligncenter" src="http://rupcultura.files.wordpress.com/2011/04/buscadores-internet1.jpg?w=420&#038;h=252" alt="" width="420" height="252" /></p>
<blockquote>
<p style="text-align:left;">- I am not aware of this change!<br />
- And why the rest is?<br />
- I don&#8217;t know! You should have sent an email, no communication from you.</p>
</blockquote>
<p style="text-align:left;">Such a situation occurred and is usually given in our society. As was said among some ancient philosophers to the books that make us more stupid, now it seems thatthe internet and the media lead us to be more stupid. This leads me to wonder if the Internet is an information really as good as it looks.</p>
<p style="text-align:left;">Every time we go on the Internet How many different social networking sites visited?For my part, more and more &#8230; forums, blogs, facebooks, emails &#8230; is a time of our lives that we lose completely in order to feel a bit more social. Instead of paying attention to relevant information at our meetings or dialogues real, we think it will tell us for some social networks. Man loses its essence, relations between the people give a non-physical, which can lead to deception &#8230; there are many girls forced to strip in front of perverse minds with the use of this tool, your bank accounts are not entirely safe, but we use it without fear.</p>
<p>Internet has been and is good in many respects, for example in the riots in the Arab countries, but at the same time gives the feeling that the easier it makes our lives,the more we lose our essence, our critical thinking and listening others speak&#8230; we are learning to express our special feelings in front of a screen, but then we are incapable of saying anything.</p>
<p><strong>References: </strong></p>
<ul>
<li>John Horgan, Wall Street Journal, <a href="http://paleorama.wordpress.com/2011/08/31/%C2%BFlas-redes-sociales-nos-hacen-culturalmente-mas-estupidos/">http://paleorama.wordpress.com/2011/08/31/%C2%BFlas-redes-sociales-nos-hacen-culturalmente-mas-estupidos/</a></li>
<li>Vicente Luis Mora (2010), <a href="http://paleorama.wordpress.com/2011/08/31/%C2%BFlas-redes-sociales-nos-hacen-culturalmente-mas-estupidos/">http://paleorama.wordpress.com/2011/08/31/%C2%BFlas-redes-sociales-nos-hacen-culturalmente-mas-estupidos/</a></li>
</ul>
<p>Image source <a href="http://rupcultura.com/2011/04/13/%C2%BFinternet-nos-hace-mas-tontos/">http://rupcultura.com/2011/04/13/%C2%BFinternet-nos-hace-mas-tontos/</a></p>
<br />Filed under: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/web-communication/'>Web Communication</a> Tagged: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/history-2/'>history</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/prehistory/'>Prehistory</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/subjects/'>Subjects</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/university/'>University</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/litteramedia.wordpress.com/8590/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/litteramedia.wordpress.com/8590/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/litteramedia.wordpress.com/8590/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/litteramedia.wordpress.com/8590/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/litteramedia.wordpress.com/8590/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/litteramedia.wordpress.com/8590/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/litteramedia.wordpress.com/8590/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/litteramedia.wordpress.com/8590/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/litteramedia.wordpress.com/8590/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/litteramedia.wordpress.com/8590/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/litteramedia.wordpress.com/8590/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/litteramedia.wordpress.com/8590/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/litteramedia.wordpress.com/8590/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/litteramedia.wordpress.com/8590/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=8590&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/21/do-social-networks-make-us-culturally-more-stupid/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/a1b4d60f19817ee144eac13109ac87ea?s=96&#38;d=monsterid&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">mikjare</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://rupcultura.files.wordpress.com/2011/04/buscadores-internet1.jpg" medium="image" />
	</item>
		<item>
		<title>Pascual Serrano: komunikabideek informatu?</title>
		<link>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/21/pascual-serrano-komunikabideek-informatu/</link>
		<comments>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/21/pascual-serrano-komunikabideek-informatu/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 21 Dec 2011 08:26:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Nagore Garayoa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Multiculturality]]></category>
		<category><![CDATA[Boterea]]></category>
		<category><![CDATA[Desinformazioa]]></category>
		<category><![CDATA[eragina]]></category>
		<category><![CDATA[komunikabideak]]></category>
		<category><![CDATA[multiculturalidad]]></category>
		<category><![CDATA[Pascual Serrano]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://litteramedia.wordpress.com/?p=7214</guid>
		<description><![CDATA[Pascual Serranok (politika internazional eta komunikabideetan espezializatua den kazetaria) azterketa sakon bat egin du komunikabideen inguruan 2009 urtean argitaratutako Desinformación liburuan. Komunikabideetako berriemaileek interesatzen zaizkien berriak zoilik argitaratzen dituztela, eta informatu beharrean, desinformatu egiten gaituztela azaltzen du. Azken hau forgatzeko aditu honek datu garrantzitsuenen aipamenak egiten ditu bere liburuan hainbat adibideren bitartez. Hala izanik, esaten du norbanakook inkontzienteki bereganatzen ditugula mass mediek zabaltzen [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=7214&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://www.pascualserrano.net/mis_libros/desinformacion-como-los-medios-ocultan-el-mundo">Pascual Serrano</a>k (politika internazional eta komunikabideetan espezializatua den kazetaria) azterketa sakon bat egin du komunikabideen inguruan 2009 urtean argitaratutako <em><a href="http://joanfliz.blogspot.com/2009/06/desinformacion-nuevo-libro.html">Desinformación</a></em> liburuan. Komunikabideetako berriemaileek interesatzen zaizkien berriak zoilik argitaratzen dituztela, eta informatu beharrean, desinformatu egiten gaituztela azaltzen du. Azken hau forgatzeko aditu honek datu garrantzitsuenen aipamenak egiten ditu bere liburuan hainbat adibideren bitartez. Hala izanik, esaten du norbanakook inkontzienteki bereganatzen ditugula <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Medio_de_comunicaci%C3%B3n_de_masas">mass mediek </a>zabaltzen dutena; hauek diotena egokitzat jotzen dugula eta gainera, iragarkiak ikusiz edo egunkaria irakurriz, gertatzen dagoenari buruz guztia dakigula pentsatzen baitugula ere dio.<span id="more-7214"></span></p>
<p>Bestalde, idazle honek jakinarazten digunaren arabera, gaur egun norbanakoa konturatzen hasi da manipulatu egiten gaituztela <a href="http://definicion.de/poder/">boterea</a> duten <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Empresa">empresen</a> edo <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Gobierno">gobernu</a>en interesen eskuetara. Gero eta gende gehiagok jartzen du komunikabide edo mass mediek zabaltzen dutena zalantzan, eta asko dira kontu hau aztertu nahi izan dutenak.</p>
<p>Hona hemen <em><a href="http://joanfliz.blogspot.com/2009/06/desinformacion-nuevo-libro.html">Desinformación</a></em> liburuan aurki ditzakegun kontu batzuk <a href="http://www.pascualserrano.net/mis_libros/desinformacion-como-los-medios-ocultan-el-mundo">Pascual Serrano</a>ren eskutik:</p>
<p><a href="http://www.pascualserrano.net/mis_libros/desinformacion-como-los-medios-ocultan-el-mundo">Pascual Serrano</a>k ikertu duenaren arabera, gaur egun emititzen eta hedatzen diren berrien %80a nazioarteko lau agentzia albistegi garrantzitsuenen eskuetatik  sortuak dira: Associated Press, United Press International, Reuters eta Agencia France Press. Gainera,esaten du argira ematen diran ia berri guztiak, bai Estatu Batuetan, Espaiñian, Frantzian, Ingalaterran zein iparraldeko beste edozein lurraldetan, berdinak izaten direla (errealitatearekin zerikusirik ez duten kontuak). <em>Desinformación</em> liburuan dakarrenaz baliatuz komunikabideek modu batean edo bestean zabaltzen dituzte albisteak gobernuen interesenn arabera, eta horrez gain, <em><a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Statu_quo">statu quo</a></em> menderatzailearen elementu nagusienak ere zehazten dituzte. Hau horrela izanik, gaur egun informazioa guztiz kutsatuta dagoela baieztatu dezakegu.</p>
<p>Serranoren ustez hainbat kontu dira mass mediek agerian uzten dituztenak; informatu beharrean desinformatu egiten gaituzte eta herritarrok, oro har, konturatu ere ez gara egiten manipiulatuta bizi garela. Pertsonaia honek ematen digun adibide ezin hobea etorkinena da: izatez, etorkinen  zorigaitzak eta hiletak guztiz manipulatuta eta baztertuta egoten dira komunikabideetan. Ez dituzte hauek Espainiara sartzeko jasaten dituzten kontuak behar bezala kontatzen. Hona hemen adibide batzuk: ONG-k bildutako datuen arabera, 2007an 1.861 etorkin hil ziren eta aurreko urtean 2.088 europara heltzeko bidean. Komunikabideek, ordea, 1.200 inmigrante hil zirela esan zuten. Lurralde aberatsetan kontrola dutenek ere, edozein motatako eragozpen eta kontrol jartzen dizkie hego herrialdeetako behartsuei, hauek &#8221;beraien&#8221; lurretan sartzeko sailtasunak izan ditzaten. Honen ondorioz, inmigranteak kontrol polizialik ez dagoen eta inork galaraziko ez<a href="http://nagorebermeo.files.wordpress.com/2011/11/arriba_tenerife_cayuco_105_inmigrantes.jpg"><img class="alignright  wp-image-113" title="arriba_tenerife_cayuco_105_inmigrantes" src="http://nagorebermeo.files.wordpress.com/2011/11/arriba_tenerife_cayuco_105_inmigrantes.jpg?w=196&#038;h=130" alt="" width="196" height="130" /></a> dizkien beste bide batzuk aurkitzen saiatzen dira lurralde hauetara sartzeko, eta askotan arriskuan jartzen dute beraien bizitza. Komunikabideek, aldiz, bazterrean usten dituzte kontu hauek inolako garrantzirik eman gabe. Kasu hauetan, etorkinei buruzko berriak zabaltzen dituztenean, herri aberatsetan bizi diren herritarrei jartzen dizkie biktima bezala eta ez bizia arriskuan jarri duten etorkinei.</p>
<p>Islamari buruz ere datu interesgarriak aipatzen ditu: ustez mendebaldeko komunikabideek gaizki zabaltzen dituzte hauen gertaera historikoak. Hauen kasu positiboak isilean mantentzen dituzte norbanakook hauenganako pentsaera negatiboa mantentzen jarraitzeko. Irak-eko guduari dagokionez milioi bat pertsona baino gehiago guduaren kontra altxatu zirela aztertu du. Eta bestalde, mendebaldeko komunikabideek, hauei buruz zabaldu zituzten berriak mendebaldean musulmanenganako ikuspegi intolerantea sortu zutela esaten du. Oro har, mass mediek, ikuspuntu negatiboa sortu diote mendebaldeko herritarrei islama beraien aurka eta beraienngandik urrun dagoela esanez.</p>
<p>Hala ere aditu honen arabera, lehen esan bezala, gendea konturatzen hasi da komunikabideek manipulatu egiten gaituztela eta informatu beharrean desinformatu egiten gaituztela. Hona hemen hau egiaztatzen duen adibide bat: Espainian II-Mko atentatuen ostean Aznarren gobernuak hedatutako esana dudan jarri zituzten herritarrak: gendea mezuak bidaltzen hasi zan mugikorraren bitartez, Aznarren gobernuak esandakoa dudan jarriz. Azkenean gobernuak zabaldutako ustezko egia hori ezeztatu egin zen. Kasu honetan komunikatzeko instrumentu berriek komunikabideen aurka egin zuten.</p>
<p>Komunikabideek hankaz gora jartzen dituzte gure inguruan gertatzen direnak. <a href="http://comunicacion.idoneos.com/index.php/338244">Ideones.com</a> webgunean aditu batek honako hau dio:</p>
<blockquote><p> La teoría de la sociedad de masas, destaca la interdependencia entre las insituciones que detentan el poder y sostiene que, los medios de comunicación se integran a las fuentes de poder y autoridad sociales. En esta línea, es probable considerar que el contenido de los mensajes se encuentre al servicio de quienes poseen el poder político y económico. De esta forma, la versión del mundo que los medios exhiban, será a fin de colaborar en la subordinanción de las audiencias al poder. Es posible ver en los mensajes mediáticos, una interpretación irreal del mundo, de manera tal que, actuando como instrumento de manipulación, ayuda a las masas a sobrevivir en condiciones difíciles.</p></blockquote>
<p>Amaitzeko, <a href="http://www.pascualserrano.net/mis_libros/desinformacion-como-los-medios-ocultan-el-mundo">Pascual Serrano</a>k aztertu izandakoa kontuan izanik, esan besterik ez dut argi dagoela komunikabideetan mendebaldeko norbaiten gertaerak argitaratzea garrantzitsuagoa dela eta oro har, mendebaldean aurkitzen diren lurralde boteretsuek baldintzatzen dutela nola argitaratu berriak. Pobrezian bizi diren lurraldeetako berriak kasu gutxitan aterako dira eta ateratzen direnak manipulatuta agertzen dira. Argi ikus dezakegu, gure kasuan zenbat aldiz agertzen den Estatu Batuak-en izena telebistan. Horiek horrela, hau ekiditzeko kontuan izan behar dugu zein motatako informazioa hautatzen dugun munduan gertatzen diren berrietaz informatzeko.</p>
<p><strong>Erreferentziak</strong></p>
<ul>
<li>Pascual Serrano. (2011, 15 de noviembre). <em>Wikipedia, La enciclopedia libre</em>. Fecha de consulta: 08:10, diciembre 21, 2011 desde <a href="http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Pascual_Serrano&amp;oldid=51418639">http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Pascual_Serrano&amp;oldid=51418639</a>.</li>
<li>Joan Fliz. (14.07.2011). Reseña del libro<em> Desinformación. Cómo los medios ocultan el mundo</em> de Pascual Serrano, <em>Expediente Joanfliz</em>, 2011ko azaroan jasoa <a href="http://joanfliz.blogspot.com/2009/06/desinformacion-nuevo-libro.html">http://joanfliz.blogspot.com/2009/06/desinformacion-nuevo-libro.html</a></li>
<li>Pascual Serrano. (2009).<em> Desinformación. Cómo los medios ocultan el mundo</em>, 2011ko azaroan jasoa.</li>
<li>Teorías críticas de los Medios de Comunicación (2011). <em>Idoneos.com</em> 2011ko abenduan jasoa <a href="http://comunicacion.idoneos.com/index.php/338244">http://comunicacion.idoneos.com/index.php/338244</a></li>
</ul>
<br />Filed under: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/humanities/multiculturality/'>Multiculturality</a> Tagged: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/boterea/'>Boterea</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/desinformazioa/'>Desinformazioa</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/eragina/'>eragina</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/komunikabideak/'>komunikabideak</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/multiculturalidad/'>multiculturalidad</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/pascual-serrano/'>Pascual Serrano</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/litteramedia.wordpress.com/7214/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/litteramedia.wordpress.com/7214/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/litteramedia.wordpress.com/7214/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/litteramedia.wordpress.com/7214/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/litteramedia.wordpress.com/7214/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/litteramedia.wordpress.com/7214/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/litteramedia.wordpress.com/7214/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/litteramedia.wordpress.com/7214/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/litteramedia.wordpress.com/7214/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/litteramedia.wordpress.com/7214/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/litteramedia.wordpress.com/7214/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/litteramedia.wordpress.com/7214/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/litteramedia.wordpress.com/7214/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/litteramedia.wordpress.com/7214/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=7214&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/21/pascual-serrano-komunikabideek-informatu/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/f7f7e5acc9b9a2d00a9e2858114cb393?s=96&#38;d=monsterid&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">nagorebermeo</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://nagorebermeo.files.wordpress.com/2011/11/arriba_tenerife_cayuco_105_inmigrantes.jpg?w=300" medium="image">
			<media:title type="html">arriba_tenerife_cayuco_105_inmigrantes</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Witchcraft in History</title>
		<link>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/witchcraft-in-history/</link>
		<comments>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/witchcraft-in-history/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 20 Dec 2011 00:37:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AsierOdriozola</dc:creator>
				<category><![CDATA[History]]></category>
		<category><![CDATA[Humanities]]></category>
		<category><![CDATA[Gender issues]]></category>
		<category><![CDATA[history]]></category>
		<category><![CDATA[Trials]]></category>
		<category><![CDATA[Witchcraft]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://litteramedia.wordpress.com/?p=4474</guid>
		<description><![CDATA[Witchcraft is a very common characteristic of almost every culture and society in the whole world. Many cultures have stories about witches, supernatural creatures and demons; all of them related to mythology. And Europe is not an exception. Every region and country has seen this topic in different ways, but all of them have lots [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=4474&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Witchcraft is a <strong>very common characteristic</strong> of almost every culture and society in the whole world. Many cultures have stories about witches, supernatural creatures and demons; all of them related to mythology. And Europe is not an exception. Every region and country has seen this topic in different ways, but all of them have lots of similarities, for example, the witch’s practices. Witches have bee given a great number of <strong>unimaginable powers and abilities</strong>.<span id="more-4474"></span></p>
<p><img class="alignleft" title="Trial report" src="http://www.lowestoftwitches.com/images/trial%20report%20front.jpg" alt="" width="261" height="472" />nAccording to expert G.L. Kittredge&#8217;s book called <em>Witchcraft in Old and New England </em>witches could cast spells <em>&#8216;by the recitation of incantations, by the performance of physical rituals, by the employment of magical herbs as amulets or potions, by gazing at mirrors, swords or other specula (scrying) for purposes of divination, and by many other means</em>&#8216;. They even could fly on broomsticks, curse people and animals, have relations with the Evil and so on. Nevertheless, most of<strong> those supernatural skills were the result of superstition and ignorance</strong> and we know that what ‘witches’ did was just related to a different way of seeing life. Collect plants, make healing potions, pray and adore the nature … the list of things that they usually did can be endless, but, as we can see, nothing what they did was damaging or even satanic.</p>
<p>However, some people looked witches as harmful people; someone who could destroy whatever they believed in. In times when catholic or Christian religion was the centre of everything, some people who used to pray to other gods or believed in natural characters were the<strong> ‘different ones’</strong>; people who were strange. The rest of the society used to ignore and exclude them. But, eventually, somebody started to make up false and outrageous stories and facts about them which everybody used to believe entirely. In addition, if we take into account that this people used to live alone and, some of them did not use to go to church, the bad image that involved them became completely irreparable.</p>
<p>‘Witches’ were usually<strong> poor women</strong> who lived <strong>alone</strong>, who had <strong>not</strong> got <strong>married</strong> and who made strange potions while the rest went to church. Their social position or status was very <strong>low and humble</strong> and they normally didn’t do what at that time everybody was supposed to do. <strong><em></em></strong></p>
<p><strong><em>Religion and witchcraft</em></strong></p>
<p>Due to the fact that witches believed in pagan gods and natural characters, the Church marked them as potentially harmful people. Although witches were just a little portion of the total population, the name and the power of the Church was seen to be in danger. It is clearly well-known that religion had an extraordinary power and influence in those times’ society: everything was linked to God and religion; everyone had to believe in and obey to the Church, unless they wanted to be punished. In addition, we cannot forget that the great majority of people didn’t even know to read and write; aristocrats and religious people were the only who could learn to do that. Therefore, people were at the mercy of religious beliefs and baseless superstitious thoughts. In few words, <strong>people could be manipulated</strong> without any difficulty by powerful noblemen and clergymen motivated by personal interests. Witches, then, constituted a little but mighty collective.</p>
<p>In consequence, to maintain the hegemony of kings and clergymen, terrible witch-hunts took place constantly in Europe. The main objective of those trials was to warn people of the enormous power that Church could exercise on society, besides reaffirming their position. <strong>The process</strong> was always the same: somebody was denounced because of diabolic practices and, rapidly, was arrested and sent to jail. After a painful interrogation, which was always accompanied by severe tortures, the suspect confessed everything he/she was accuse<img class="alignleft" title="Inquisition" src="http://www.reprodart.com/kunst/eugenio_lucas_velazquez/damned_inquisition_hi.jpg" alt="" width="204" height="247" />d of. Finally, he/she was punished. In this whole process an institution created during the Middle Age took a special relevance: the <strong>Inquisition</strong> or the <strong>Holy Office</strong>.</p>
<p>This institution punished every act and fact that it considered a heresy; something that went against or even attacked the precepts of the Church. However, sometimes there was not very clear what was considered a heresy and what no. The interpretation of a religious crime was, many times, dramatically subjective. We say ‘dramatically’ because the<strong> consequences of being</strong> even only <strong>arrested</strong> by the Holy Office were very serious: the arrested person lost the confidence of the society, the job, the total heritage and all his/her social reputation. Once been arrested that person became someone with serious risk of <strong>social exclusion</strong>. Even if after been arrested he/she recovered freedom, he/she might never regain his/her previous position; what is worse, <strong>disgrace</strong> not only fell into that person, but also <strong>on their family and descendants.</strong></p>
<p>According to Ricardo Juan Cavallero&#8217;s <em>Justicia Inquisitorial </em>the main goal of the inquisitorial trial system was to <strong>prove the guilt of the accused</strong>, even if to obtain that it was necessary to exercise inhuman and unethical procedures. The accused, since the beginning, <em>&#8216;was not only no presumed to be innocent, but directly was presumed guilty&#8217;</em>. In this way, the fundamental thing was that the crime, and the criminal, <em>&#8216;had to be</em>&#8216;, yes or yes, punished. So, once someone was arrested, the Holy Office, in order to keep its fearful influence in the society, would always try to prove his/her guilt, even if the accused might be innocent. Logically, many people never recovered the freedom. The fact of being arrested by the Inquisition was not just a <strong>social catastrophe</strong>, but a<strong> terrible ending</strong> for that person. The interrogations were always accompanied by fierce tortures of any kind. The application of these procedures was considered ‘<em>fair, necessary and useful</em>’ (according to a report published by the Colegio de Abogados de Madrid in the early XIX century); in few words: the only method that would demonstrate the guiltiness of the accused. As expected, all of the arrested <strong>confessed everything</strong> they were accused of, even if their confession could sound outrageously unrealistic. Austin Cline, expert lecturer on this topic, stands out the case of Maria de Ituren, a Spanish so-called witch that, under torture, confessed <em>&#8216;that she and her sister were witches, turned themselves into horses and galloped through the sky&#8217;.</em></p>
<p>In order to show its power and influence the Holy Office hosted ritual ce<img class="alignright" title="Auto-da-Fé" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/Auto_da_fe2.jpg" alt="" width="356" height="224" />remonies called ‘<strong><em>Auto-da-fe</em></strong>’. They were a kind of visual supports, stages of the triumph of the faith, besides the perfect occasion for exhibit the great power of the organizing institution. In those ceremonies, which usually took place in crowded centric squares, the accused were read their sentences and, next, publically castigated by being hit, killed or burnt. Their stultifying vestment or clothing indicated their final ending, though they could eventually reconcile with God (what consisted just on avoiding to be burnt).</p>
<p><strong><em>Famous witch-hunts</em></strong></p>
<p>Along the last centuries we can find lots of examples of witch-hunts, but we are going to focus on two special ones: the first took place in Würzburg, in Germany, while the second one happened in the former British colonies in North America: Salem.</p>
<p><em></em> <strong><em>Würzburg, Germany (1626-16</em><em>31): </em></strong></p>
<p>The witch trial or witch hunt happened in Würzburg, Germany, is considered <strong>one of the biggest trials</strong> seen in Europe. According to some documents 157 people were burnt alive, among men, women and even children. The witch pursuit began in 1626 and it didn’t stop until near 1631. Due to the destruction of the Protestantism and the reappearance of Catholicism, it is said that, during those years, a purge took place in Germany. In Würzburg, for instance, unlike usual accused of witchcraft, among many humble and poor people, several wealthy and powerful people were burnt at the stake, besides some clergymen. The pursuit terribleness got worse if we take into account that, during the 8 years of reign of the prince-bishop of Würzburg (1623-1631) nearly 900 people were burnt, including his own nephew.</p>
<p><strong><em>Salem, colonial Massachusetts (1692-1693):</em></strong> <em></em></p>
<p>The witch trials that took place in colonial Massachusetts during the late years of the 17th century, are probably the <strong>most famous</strong> trials related to witchcraft. According to several sources over 150 people w<img class="alignright" title="Salem Witch Trials" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/7/78/SalemWitchcraftTrial.jpg" alt="" width="274" height="251" />ere arrested and eventually imprisoned. As a result, 19 people (fourteen women and five men) were executed by hanging, even though one of them -Giles Corey, who refused to enter a plea- was crushed to death. At least, five more people died before a public trial inside the jail.</p>
<p>Everything began when a 9-year-old girl, Betty Parris, and her cousin (aged 11) Abigail Williams suffered <strong>several fits of Epyllepsia</strong>. However, few people or none had the minimum level of medical rigour to determine this, and so, Salem villagers&#8217; fatal and fantasious imagination started working. Accordingly, a belief that Satan was sorrounding their little village was rapidly spread out, so that a crazy <strong>hysteria</strong> was unavoidingly unleashed. As a result, three young girls were accused of witchcraft: Sarah Good, Sarah Osbourne and Tituba (a native slave).</p>
<p>The accusations are seen by historians as evidence that a<strong> family feud</strong> might have been a major <strong>cause</strong> of the Witch Trials. <strong>Sarah Good</strong> was a homeless <strong>beggar</strong> that used to beg for food and shelter for neighbours. She was accused of witchcraft because of her appalling reputation. In the case of <strong>Sarah Osbourne</strong>, according to historian Douglas O. Linder &#8216;<em>Sarah Osborne <strong>rarely attended church</strong> meetings. She was accused of witchcraft because the puritans believed that Osborne had her own self-interests in mind for she had remarried (to an indentured servant). The citizens of the town of Salem also found it distasteful when she attempted to control her son&#8217;s inheritance from her previous marriage&#8217;.</em></p>
<p>Linder also adds that in the case of the accused native Tituba &#8216;<em> was a slave of a <strong>different ethnicity</strong> than the Puritans, and so, was a target for accusations. She was accused of attracting young girls like Abigail Williams and Betty Parris with enchanting stories from Malleus Maleficarum. These tales about sexual encounters with demons, swaying the minds of men, and fortune telling stimulated the imaginations of young girls and made Tituba an obvious target of accusations.</em>&#8216; After the correspondent examinations (that we can see transcribed in Douglas O. Linder&#8217;s website &#8216;Salem Witchcraft Trials 1692&#8242;), the three of them, as well as other accused, were hanged in public.</p>
<p>This episode is one of the most famous cases of <strong>mass hysteria</strong>, and has been used in political rhetoric and popular literature as a vivid cautionary tale about the <strong>dangers of isolationism, religious extremism, false accusations, lapses in due process, and local governmental intrusion on individual liberties.</strong></p>
<span style="text-align:center; display: block;"><a href="http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/witchcraft-in-history/"><img src="http://img.youtube.com/vi/NE08i5gtG3s/2.jpg" alt="" /></a></span>
<p><strong><em>Conclusions: </em></strong></p>
<p>Along the history witches have gained an <strong>undeserved fame</strong> that has made us warn about their evilness. However, truly they were characters related to nature; people who believed in natural creatures with no connection with Christianity. Because of this, during several centuries, witches were the main target of religious fanatics’ pursuit. They constituted a menace that had to be deleted.</p>
<p>There is an interesting thing related to victims, too. We have mentioned previously that poor and humble people were who used to suffer clergymen’s madness, but we cannot forget who the <strong>main victims</strong> in witch-hunts were:<strong> women</strong>. Gender played an important part in the witch trials because the vast majority of the victims were women. It is said that percentage of condemned women arrives at the <strong>80% of the total</strong>. According again to lecturer Austin Cline,<em> &#8216;witch-hunts at a time when Christianity’s attitudes against sex had long since turned into full-blown <strong>misogyny</strong>. It is amazing how celibate men became obsessed with the sexuality of women&#8217;. </em></p>
<p>The reasons of this misogynous policy could be several. It is claimed that in some determinate places where there was a traditional culture based on <strong>matriarchy</strong>, the change into the patriarchal way of thinking originated a subordination of women. There is another view that holds that owing to the ancestral sharing of work in the familiar core (men, hunting; women, looking after children and their house), women had had more <strong>connection with nature</strong>; they were, simultaneously, curators and priestesses. Finally, a third point of view believes that women had always played an important role in witchcraft owing to their ‘<em>innate naturalistic <strong>boon</strong></em>’: they could perceive what the rest couldn’t; a boon given by God or the Devil.</p>
<p>In addition, we could say the power of the Church was very notable and, therefore, everyone was at the mercy of its rulers’ wills. Besides, if we take into account that <strong>people</strong> couldn’t read or write we find that, due to their ignorance, they <strong>could be</strong> easily <strong>manipulated by childlike superstitious thoughts</strong>. In that way, clergymen and nobles had the entire power of their respective domains, keeping safe their brutish hegemony.</p>
<p>Nevertheless, there were<strong> people</strong> who wanted to keep their antique traditions alive; pagan practices in the opinion of the Church. Other ways of thinking and other Gods to pray to… all constituted an<strong> alleged menace</strong> and, thus, they had to disappear at any cost. They have made us believe that ‘witches’ were evil people whose main wish was to curse everyone, but they just were people who used to <strong>think differently</strong> and, in few words, people who refused to jump through hoops.</p>
<p align="center"><strong><em>BIBLIOGRAPHY: </em></strong></p>
<ul>
<li><em>“El Diablo, las brujas y su mundo” </em>Caro Baroja, Julio. Signatura Demos, 2000. ISBN: 84-95122-08-1</li>
<li><em>“Magia, brujería y superstición en el Occidente medieval” </em>Cardini, Franco. Ediciones Península, 1982. ISBN: 84-297-1803-6</li>
<li><em>“Justicia inquisitorial” </em>Cavallero, Ricardo Juan. Ariel Historia, 2003. ISBN: 950-9122-81-5</li>
</ul>
<br />Filed under: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/humanities/history/'>History</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/humanities/'>Humanities</a> Tagged: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/gender-issues/'>Gender issues</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/history-2/'>history</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/trials/'>Trials</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/witchcraft/'>Witchcraft</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/litteramedia.wordpress.com/4474/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/litteramedia.wordpress.com/4474/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/litteramedia.wordpress.com/4474/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/litteramedia.wordpress.com/4474/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/litteramedia.wordpress.com/4474/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/litteramedia.wordpress.com/4474/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/litteramedia.wordpress.com/4474/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/litteramedia.wordpress.com/4474/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/litteramedia.wordpress.com/4474/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/litteramedia.wordpress.com/4474/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/litteramedia.wordpress.com/4474/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/litteramedia.wordpress.com/4474/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/litteramedia.wordpress.com/4474/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/litteramedia.wordpress.com/4474/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=4474&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/witchcraft-in-history/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/d0d470b095c816cd1ecacaedbfe47e27?s=96&#38;d=monsterid&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">asierod</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://www.lowestoftwitches.com/images/trial%20report%20front.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Trial report</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://www.reprodart.com/kunst/eugenio_lucas_velazquez/damned_inquisition_hi.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Inquisition</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/Auto_da_fe2.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Auto-da-Fé</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/7/78/SalemWitchcraftTrial.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">Salem Witch Trials</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>La Oreja de Van Vogh en la Web</title>
		<link>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/la-oreja-de-van-vogh-en-la-web/</link>
		<comments>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/la-oreja-de-van-vogh-en-la-web/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 20 Dec 2011 00:21:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Maite Leal</dc:creator>
				<category><![CDATA[Blogs and forums]]></category>
		<category><![CDATA[Social networks]]></category>
		<category><![CDATA[Web Communication]]></category>
		<category><![CDATA[WCPlan]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://litteramedia.wordpress.com/?p=8988</guid>
		<description><![CDATA[Pabo Benegas, guitarrista del mítico grupo donostiarra La Oreja de Van Gogh en una entrevista realizada por David Gil en Terra , a la pregunta de cómo había influído el auge de las redes sociales en su carrera declaraba: De verdad que para nosotros es algo muy interesante. Para empezar nos permitió mantener una relación directa [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=8988&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Pabo Benegas, guitarrista del mítico grupo donostiarra <a title="La oreja de Van Gogh" href="http://es.wikipedia.org/wiki/La_Oreja_de_Van_Gogh">La Oreja de Van Gogh</a> en una entrevista realizada por David Gil en Terra , a la pregunta de cómo había influído el auge de las redes sociales en su carrera declaraba:</p>
<blockquote><p>De verdad que para nosotros es algo muy interesante. Para empezar nos permitió mantener una relación directa con los fans y seguidores. Ya no tenemos que esperar a que nos hagan una entrevista o que algún medio diga lo que queremos transmitir. Ahora tenemos la capacidad y el control  de enviar lo que queremos, cuando queremos y eso ha sido fundamental. Contamos con la capacidad de llegar a nuestro público de una forma inmediata. El internet se ha convertido en un grandísimo aliado de la música, porque gracias a él podemos llegar más lejos.<span id="more-8988"></span></p></blockquote>
<p>Pablo constata, como muchos artistas que necesitan estar en contacto con el público, la importancia que tienen  las redes sociales en sus carreras.</p>
<p>Les permite llegar al público de modo inmediato sin que se tergiverse lo que quieren transmitir, pueden hacer publicidad de sus discos, promocionar sus giras,  hacer declaraciones y alimentar a los fans para al final de todo&#8230;&#8221;vender el producto&#8221;.</p>
<p><img src="http://litteramedia.files.wordpress.com/2011/12/noticia_-_lodvg_nueva_cantante_leire_martinez_04.jpg?w=300" alt="" /></p>
<p>Siguiendo esta línea, La Oreja de Van Gogh dispone de <a title="La oreja de Van Gogh-página web" href="http://www.laorejadevangogh.com/news">página web </a>y también tiene cuentas en Facebook, Twitter, Tuenti y MySpace. Su página web y Facebook han sido renovadas recientemente, el 23 de Septiembre de 2011 y en el blog de la página, en el primer post presentan sus diferentes secciones : conciertos, un foro, un blog&#8230; animando a sus seguidores a que escriban comentarios y opiniones y a que les sigan en las diversas redes sociales. La Oreja se vende muy bien en la web,tanto, que hasta se pueden comprar sus CDs e incluso entradas para los próximos conciertos.</p>
<p>Además de esto, se suman las páginas no oficiales de diferentes países del mundo como por ejemplo, <a title="Mateando con la Oreja de Van Gogh" href="http://www.mateandoconlaoreja.com/princi.htm">&#8220;Mateando con la Oreja de Van Gogh &#8221; </a>en Argentina.</p>
<p>Todo este enorme conglomerado, contribuye a propagar la imagen de la Oreja desarrollandose un gran márketing en torno a ella.</p>
<p>Referencias:</p>
<p>Web oficial: <a title="http://www.laorejadevangogh.com/news" href="http://www.laorejadevangogh.com/news">http://www.laorejadevangogh.com/blog</a></p>
<p>La Oreja de Van Gogh sueña con volver a Estados Unidos(28/09/2011) .Encontrado en Terra el 17/12/2011.<a title="http://musica.terra.com/la-oreja-de-van-gogh-suena-con-volver-a-los-estados-unidos,631a692c6a1b2310VgnVCM10000098f154d0RCRD.html" href="http://musica.terra.com/la-oreja-de-van-gogh-suena-con-volver-a-los-estados-unidos,631a692c6a1b2310VgnVCM10000098f154d0RCRD.html">http://musica.terra.com/la-oreja-de-van-gogh-suena-con-volver-a-los-estados-unidos,631a692c6a1b2310VgnVCM10000098f154d0RCRD.html</a></p>
<p>Página oficial de Facebook: http://<a title="http://www.facebook.com/Laorejadevangogh.Oficial" href="http://www.facebook.com/Laorejadevangogh.Oficial">www.facebook.com/Laorejadevangogh.Oficial</a></p>
<br />Filed under: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/web-communication/blogs-and-forums/'>Blogs and forums</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/web-communication/social-networks/'>Social networks</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/web-communication/'>Web Communication</a> Tagged: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/social-networks/'>Social networks</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/wcplan/'>WCPlan</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/litteramedia.wordpress.com/8988/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/litteramedia.wordpress.com/8988/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/litteramedia.wordpress.com/8988/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/litteramedia.wordpress.com/8988/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/litteramedia.wordpress.com/8988/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/litteramedia.wordpress.com/8988/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/litteramedia.wordpress.com/8988/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/litteramedia.wordpress.com/8988/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/litteramedia.wordpress.com/8988/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/litteramedia.wordpress.com/8988/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/litteramedia.wordpress.com/8988/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/litteramedia.wordpress.com/8988/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/litteramedia.wordpress.com/8988/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/litteramedia.wordpress.com/8988/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=8988&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/la-oreja-de-van-vogh-en-la-web/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/3dd3228b178307fb8c0d17e5af95f720?s=96&#38;d=monsterid&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">maitele3</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://litteramedia.files.wordpress.com/2011/12/noticia_-_lodvg_nueva_cantante_leire_martinez_04.jpg?w=300" medium="image" />
	</item>
		<item>
		<title>Identidad digital</title>
		<link>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/identidad-digital/</link>
		<comments>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/identidad-digital/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 20 Dec 2011 00:19:48 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Itxaro González</dc:creator>
				<category><![CDATA[Social networks]]></category>
		<category><![CDATA[Web Communication]]></category>
		<category><![CDATA[Cibercultura]]></category>
		<category><![CDATA[Generación Google]]></category>
		<category><![CDATA[Phising]]></category>
		<category><![CDATA[Privacidad digital]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://litteramedia.wordpress.com/?p=4282</guid>
		<description><![CDATA[Aina Giones-Valls define la identidad digital como la literatura científica dentro del área de la cibercultura. ¿Es lícito decir que la literatura académica ha cambiado en detrimento de los métodos tradicionales para abrir un nuevo período, caracterizado por el interés sobre las características de la comunicación mediante el uso del ordenador? En su artículo &#8220;La gestión [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=4282&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://www.ub.edu/bid/24/giones2.htm">Aina Giones-Valls</a> define la identidad digital como <em>la literatura científica dentro del área de la cibercultura</em>.<a href="http://riverflowsinyou22.files.wordpress.com/2011/11/identidaddigitale-beta.jpg"><img class="alignright" title="identidaddigitale-BETA" src="http://riverflowsinyou22.files.wordpress.com/2011/11/identidaddigitale-beta.jpg?w=210&#038;h=190" alt="" width="210" height="190" /></a></p>
<p>¿Es lícito decir que la literatura académica ha cambiado en detrimento de los métodos tradicionales para abrir un nuevo período, caracterizado por el interés sobre las características de la comunicación mediante el uso del ordenador?<span id="more-4282"></span></p>
<p>En su artículo &#8220;La gestión de la identidad digital: una nueva habilidad informacional y digital&#8221; Valls nos describe más a fondo todo lo que abarca el concepto de identidad digital: <em>todo aquello que identifica a un individuo en el entorno web, es decir, la habilidad de gestionar con éxito la propia visibilidad, reputación y privacidad en la red como un componente inseparable y fundamental del conjunto de habilidades informacionales y digitales, las cuales se han convertido en fundamentales para vivir en la sociedad informacional.</em></p>
<p>El artículo relata como a pesar de que el término de <em>identidad digital </em>ha sido rebatido por diversos autores sobre su carácter de privacidad, seguridad en Internet, encriptación de datos y el también aludido <em>phishing</em> (&#8220;un tipo de delito encuadrado dentro del ámbito de las estafas cibernéticas, y que se comete mediante el uso de un tipo de ingeniería social, caracterizado por intentar adquirir información confidencial de forma fraudulenta -como puede ser una contraseña o información detallada sobre tarjetas de crédito u otra información bancaria&#8221;, según la Asociación de Internautas, la comisión de seguridad en la red), <em>es incuestionable que la comunicación virtual constituye un conjunto de nuevas pautas y comportamientos de niños, adolescentes, colectivos étnicos, etc.</em></p>
<p><!--more--><em></em></p>
<p>Tal y como cuenta <em>El Espejo Pintado, </em>blog de worpress, a<em> medida que el mundo virtual e informacional va logrando más poder y relevancia social, cada vez hay más datos personales distribuidos a lo largo y ancho de la red. Estos datos, no obstante, no siempre se corresponden con la realidad de los sujetos; es decir, no tienen por qué ser absolutamente fieles a lo real.</em> Ese es el principal motivo por el cual las cada día más numerosas e importantes redes sociales, así como blogs y demás páginas de difusión de información, han logrado hacerse un importante hueco en nuestras vidas. <em>Internet nos permite actuar sin temor a las consecuencias de tales actos,</em> según nos traslada la periodista Aina Giones-Vall en su artículo &#8220;La gestión de la identidad digital: una nueva habilidad informacional y digital&#8221; , el cual podemos localizar en el siguiente link <a href="http://www.ub.edu/bid/24/giones2.htm">http://www.ub.edu/bid/24/giones2.htm</a>. <em>Una identidad digital nos permite ser alguien que no nos atrevemos a ser en la realidad</em>.</p>
<p>Por otro lado, la generación nacida a partir de los años 90, también denominada <em>generación Google, </em>se caracteriza, según los expertos, por ser más exhibicionista como nunca antes: si bien es cierto que gracias a Internet se puede mantener un determinado anonimato, también cabe subrayar que <em>los jóvenes hoy en día no se sienten atraídos por proteger su vida privada y la hacen pública de todas las maneras posibles, </em>según el JISC y la Biblioteca Británica. Un arma infalible para ello son las ya citadas páginas sociales.</p>
<p>Finalmente y haciendo alusión al tan controvertido tema de la privacidad, es evidente que Internet nos garantiza la protección de nuestros datos personales. Las personas que los hacen públicos, lo hacen por voluntad propia. Sin embargo, ¿creéis que estamos informados debidamente de los riesgos que puede entrañar mostrar al resto del mundo nuestra información personal?, ¿merece la pena, por lo tanto, hacer uso de todo lo que Internet nos oferta, aún sabiendo que nuestra identidad real puede correr peligro?</p>
<p>Referencias:</p>
<ul>
<li>Giones-Valls, Aina. <em>La gestión de la identidad digital: una nueva habilidad informacional y digital</em>. Recogido de BID, Textos universitaris de biblioteconomia i documentació. Número 24, Junio 2010. <a href="http://www.ub.edu/bid/24/giones2.htm">http://www.ub.edu/bid/24/giones2.htm</a></li>
<li>Luque, Guerrero, José María. <em>Qué es el phising y cómo protegerse. </em>Recogido de la asociación de internautas, comisión de seguridad en la red. Mayo 2005. <a href="http://seguridad.internautas.org/html/451.html">http://seguridad.internautas.org/html/451.html</a></li>
<li><em>La importancia del mundo virtual</em>. Recogido de WordPress, El espejo pintado. Diciembre 2006. <a href="http://elespejopintado.wordpress.com/2006/12/04/la-importancia-del-mundo-virtual/">http://elespejopintado.wordpress.com/2006/12/04/la-importancia-del-mundo-virtual/</a></li>
<li>JISC, Biblioteca Británica. <em>La generación Google. </em>Recogido de Eduteka. Noviembre 2008. <a href="http://www.eduteka.org/GeneracionGoogle.php">http://www.eduteka.org/GeneracionGoogle.php</a></li>
</ul>
<br />Filed under: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/web-communication/social-networks/'>Social networks</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/web-communication/'>Web Communication</a> Tagged: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/cibercultura/'>Cibercultura</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/generacion-google/'>Generación Google</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/phising/'>Phising</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/privacidad-digital/'>Privacidad digital</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/litteramedia.wordpress.com/4282/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/litteramedia.wordpress.com/4282/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/litteramedia.wordpress.com/4282/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/litteramedia.wordpress.com/4282/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/litteramedia.wordpress.com/4282/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/litteramedia.wordpress.com/4282/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/litteramedia.wordpress.com/4282/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/litteramedia.wordpress.com/4282/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/litteramedia.wordpress.com/4282/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/litteramedia.wordpress.com/4282/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/litteramedia.wordpress.com/4282/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/litteramedia.wordpress.com/4282/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/litteramedia.wordpress.com/4282/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/litteramedia.wordpress.com/4282/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=4282&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/identidad-digital/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/2a4db89d0f9977f1683b9ff410c694b0?s=96&#38;d=monsterid&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">riverflowsinyou22</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://riverflowsinyou22.files.wordpress.com/2011/11/identidaddigitale-beta.jpg?w=300" medium="image">
			<media:title type="html">identidaddigitale-BETA</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Redes sociales, seres y enseres</title>
		<link>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/redes-sociales-seres-y-enseres/</link>
		<comments>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/redes-sociales-seres-y-enseres/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 20 Dec 2011 00:16:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Jon Hervás</dc:creator>
				<category><![CDATA[Social networks]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://litteramedia.wordpress.com/?p=8770</guid>
		<description><![CDATA[Cada uno tiene sus razones, más menos motivación, mayor o menor uso de las redes sociales aun hay mucho escepticismo sobre si estas son beneficiosas para las empresas e individuos. Según Luis Orozco en su artículo ¿Por qué usar las Redes Sociales? ¿Beneficio o peligro? (2011) las redes sociales tienen más vigencia que nunca si [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=8770&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Cada uno tiene sus razones, más menos motivación, mayor o menor uso de las redes sociales aun hay mucho escepticismo sobre si estas son beneficiosas para las empresas e individuos. Según Luis Orozco en su artículo <em>¿Por qué usar las Redes Sociales? ¿Beneficio o peligro?</em> (2011) las redes sociales tienen más vigencia que nunca si las tomamos como soportes o sostenes sociales para las personas que conviven en una comunidad dada. En otro sentido se podrían tomar como una fuente generadora de información y opinión.<span id="more-8770"></span></p>
<p>Mar Monsoriu Flor en la introducción de su libro <em>Redes sociales en internet</em> (2009)  va directa al grano. Se declara totalmente a favor de las redes sociales, especificando que bien empleadas ofrecen muchas ventajas y oportunidades a los usuarios que participan en ellas.</p>
<p>El uso no se basa en algo tan sencillo como un sí o un no, Octavio Regalado aporta cuatro argumentos, según él, de peso en su artículo <em>¿Cómo deberían usar las Universidades las Redes Sociales?</em> (2011), por los cuales deben ser utilizadas. Según el cofundador de <a href="http://www.dosensocial.com/">www.dosensocial.com</a>, <strong>generan un posicionamiento e imagen</strong>, <strong>atraen a más personas</strong>, <strong>sirven de medio de comunicación</strong>, y <strong>sirven también de medio con antiguos amigos.</strong></p>
<p>Las ideas a favor están bastante relacionadas,  Mauro Accurso en <em>Redes sociales: ¿A favor o en contra? </em>(2008) no difiere demasiado de los argumentos de Octavio Regalado que le posicionan a favor de estos avances, aunque muestra unas nuevas ideas no mencionadas por Octavio. Las redes sociales permiten aprender de los demás. La educación escolar está centrada hoy en que sean los compañeros los que se transmitan conocimientos entre sí, añade ade<strong><img class="alignright" title="mastur" src="http://jhbache.files.wordpress.com/2011/11/mastur.jpg?w=239&#038;h=300" alt="" width="239" height="300" /></strong>más que los alumnos se motivan más a la hora de aprender si pueden hacerlo participando en redes sociales.</p>
<blockquote><p>Las redes sociales permiten aprender de los demás. La educación escolar está centrada hoy en que sean los compañeros los que se transmitan conocimientos entre sí.  (Mauro Accurso)</p></blockquote>
<p>José Mendiola Zuriarráin en su libro <em>Tuenti  </em>(2010)<em> </em>dedica un apartado completo al hecho de si merecen o no la pena las redes sociales, divide su apartado en puntos a favor y puntos en contra, en cuanto a los puntos a favor tan solo añade a los del resto de expertos en la materia anteriormente mencionados, que eliminan la barrera de la distancia, habla de que conoce incontables casos de personas que por motivos laborales o educativos han tenido que abandonar sus lugares de residencia e irse a vivir muy lejos de los suyos, incluso a otros países o continentes. Estos usuarios mantienen un vínculo relacional con los suyos en muchas ocasiones gracias a las redes sociales que eliminan por completo las barreras de la distancia. <strong></strong><strong></strong></p>
<p>Como todo en esta vida, las redes sociales tienen sus partes buenas y sus partes malas, ahora toca declarar  cual es según los expertos la parte negativa de ellas.<strong></strong></p>
<p>A pesar de que Mar Monsoriu nada más comenzar su libro diga que está completamente de acuerdo con las redes sociales, como buena experta en el tema dedica un apartado al lado oscuro de las redes sociales. Dice, que al tener tanto éxito y al estar relacionado con internet, es normal que surja este lado oscuro, por desgracia en la red siempre hay usuarios que tratan de aprovecharse de los demás de un modo u otro, particularmente preocupante es, tanto para los menores como para los adultos, todo lo que tenga un cariz delictivo y que se encuentre enmarcado en eso que ha venido a denominarse “el cibercrimen”.</p>
<p>Luis Orozco  habla de que las redes sociales no son malas, considera que todo depende del uso que le des, el tiempo que le dedicas, la interacción en tu red y la información que compartas. No es tan difícil caer en la red de las redes sociales, valga la redundancia, hay que saber administrar el tiempo y jerarquizar tareas.</p>
<p>José Mendiola Zuriarraín en su apartado anteriormente mencionado sobre inconvenientes derivados de usar las redes sociales, añade que <strong>pueden aislar al usuario de la vida real</strong>, <strong>crear una falsa sensación de seguridad</strong>, <strong>creación de amigos por compromiso</strong> y lo que él llama <strong>idealizar a las personas</strong>, dice que esta característica es extensible a las relaciones que establecemos por Internet pero cobra especial relevancia en las redes sociales</p>
<blockquote><p>Mi consejo es que al utilizar estas redes sociales se deba hacer con responsabilidad, cuidando al máximo los datos personales para evitar robo de identidad y en el caso especial de México evitar ser secuestrado por delincuentes. (Luis Orozco)</p></blockquote>
<p><strong>Referencias</strong></p>
<ul>
<li>Luis Orozco,  <em>¿Por qué usar las Redes Sociales? ¿Beneficio o peligro? </em>(2011)<strong> </strong>  <span style="text-decoration:underline;"><a href="http://www.poblanerias.com/ciencia/37797-por-que-usar-las-redes-sociales-beneficio-o-peligro-.html">http://www.poblanerias.com/ciencia/37797-por-que-usar-las-redes-sociales-beneficio-o-peligro-.html</a></span></li>
<li> Octavio Regalado, <em>¿Cómo deberían usar las Universidades las Redes Sociales? (2011), </em><a href="http://www.dosensocial.com/2011/11/20/como-deberian-usar-las-universidades-las-redes-sociales/">http://www.dosensocial.com/2011/11/20/como-deberian-usar-las-universidades-las-redes-sociales/</a></li>
<li> Mauro Accurso, <em>Redes sociales: ¿A favor o en contra? (2008), <a href="http://tejiendo-redes.com/2008/01/22/redes-sociales-%C2%BFa-favor-o-en-contra/">http://tejiendo-redes.com/2008/01/22/redes-sociales-%C2%BFa-favor-o-en-contra/</a></em></li>
<li> Mar Monsoriu, <em>Redes sociales en internet (</em>2009), Creaciones Copyright</li>
<li> José Mendiola Zuriarráin,  <em>Tuenti </em>(2010), Anaya Multimedia</li>
</ul>
<br />Filed under: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/web-communication/social-networks/'>Social networks</a>  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/litteramedia.wordpress.com/8770/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/litteramedia.wordpress.com/8770/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/litteramedia.wordpress.com/8770/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/litteramedia.wordpress.com/8770/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/litteramedia.wordpress.com/8770/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/litteramedia.wordpress.com/8770/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/litteramedia.wordpress.com/8770/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/litteramedia.wordpress.com/8770/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/litteramedia.wordpress.com/8770/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/litteramedia.wordpress.com/8770/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/litteramedia.wordpress.com/8770/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/litteramedia.wordpress.com/8770/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/litteramedia.wordpress.com/8770/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/litteramedia.wordpress.com/8770/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=8770&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/redes-sociales-seres-y-enseres/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/b25f5978945f7e4f47d280ff142c2c24?s=96&#38;d=monsterid&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">jhbache</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://jhbache.files.wordpress.com/2011/11/mastur.jpg?w=239" medium="image">
			<media:title type="html">mastur</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>The Girl Effect</title>
		<link>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/the-girl-effect/</link>
		<comments>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/the-girl-effect/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 20 Dec 2011 00:08:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Garazi Hormaetxe</dc:creator>
				<category><![CDATA[Humanities]]></category>
		<category><![CDATA[Multiculturality]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://litteramedia.wordpress.com/?p=8768</guid>
		<description><![CDATA[XXI. mendean bizi arren, oraindik ez da lortu gizon eta emakumeen arteko berdintasuna, nahiz eta herrialde garatuenetan arazoa gero eta txikiagoa bilakatzen ari den , herrialde pobreek arazo hau sufritzen jarraitzen dute. Arazorik eztabaidatuena, hezkuntza eskubideak dira, izan ere, herrialde askotan neska nerabeek ezin dute heziketa bat jaso arrazoi ekonomiko, erlijioso edota familia tradizioengatik eta hori [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=8768&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>XXI. mendean bizi arren, oraindik ez da lortu gizon eta emakumeen arteko <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Sexu_berdintasuna">berdintasuna</a>, nahiz eta herrialde garatuenetan arazoa gero eta txikiagoa bilakatzen ari den , herrialde pobreek arazo hau sufritzen jarraitzen dute. Arazorik eztabaidatuena, hezkuntza eskubideak dira, izan ere, herrialde askotan neska nerabeek ezin dute heziketa bat jaso arrazoi ekonomiko, erlijioso edota familia tradizioengatik eta hori da hain zuzen ere <em><a href="http://www.girleffect.org/question">the girl effect</a></em>-en helburu nagusia, arazo honi aurre egin eta batez ere emakumezkoei etorkizun hobe bat eskaini.<span id="more-8768"></span></p>
<p><img src="http://www.apecia.eu/educacion/educacion2.jpg" alt="" width="389" height="350" />2002-2005 urte bitartean egindako analisi baten arabera, emakumezkoen <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Analfabetismo">anafabeltismo</a> kopurua jaisten doa urterik urtera baina hala ere, oraindik ehunekoak oso handiak dira gizonezkoen aldean. Honez gain, azken 30 urteetako eskola matrikulak kopuru berdinetan mantendu edo hazi egin dira, are gehiago, emakumeen elfabetaze maila %54 hazi da 1970.urteaz geroztik. Baina kopuru hau beti egon da gizonezkoen azpitik, batez ere heriialde pobreenetan. Pobreziaren erruz familia askok ezin dezakete seme- alaba bat baino gehiago eskolara bidali, gastu asko suposatzen dituelako, eta hau gertazten denean neskak izaten dira eskoletan matrikulatu gabe gelditzen direnak. Hau dela eta, emakumezkoen %15,8 eta gizonezkoen %8,9-ak soilik ezin daitezke eskoletan matrikulatu arrazoi ekonomikoak direla medio.</p>
<p><img src="http://litteramedia.files.wordpress.com/2011/12/dia2bde2bla2bmujer.gif?w=400&#038;h=381" alt="" width="400" height="381" />Beste arazoetariko bat <a href="http://eu.wikipedia.org/wiki/Kultura">kultura</a> izaten da; izan ere kultura musulmanetan esaterako neskak oso gazte direla ezkontzen dira, 13-14 urte dituztela alegia. Nahiz eta herrialde askotan legearen arabera emakumezkoak ezin diren hain gazte ezkondu, zenbait gurasok euren alabak behartzen dituzte eurak baino nagusiagoak diren gizonezkoekin ezkontzera, gehienetan arrazoi ekonomikoengatik. Honen ondorioz, neskak diskriminatuak izaten dira eta askotan eskoletatik kanporatuak ere bai haurdun gelditzen badira.</p>
<p>Horregatik nesken hezkuntzaren aldeko mugimendu honek, emakumezkoen etorkizuna aldatu nahi du, gizon zein emakumeek euren bizitza aukeratzeko abagunea izan dezaten eta batez ere oraindik lortzeke dagoen gauza bada ere, gizon eta emakumeen arteko berdintasuna mundu osoan zabaldua izan daiten.<span style="text-align:center; display: block;"><a href="http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/the-girl-effect/"><img src="http://img.youtube.com/vi/1e8xgF0JtVg/2.jpg" alt="" /></a></span></p>
<p>Erreferentziak:</p>
<p>-The Girl Effect, 2008, 2011-12-19an web orrialde honetan kontsultatua: <a href="http://www.girleffect.org/question">http://www.girleffect.org/question</a></p>
<p>- Jamila Mujahed, &#8220;Los derechos de la mujer en el islam&#8221;2005, 2011-12-19an web horrialde honetan kontsultatua: <a href="http://libros.ir/libros/Biblioteca%20Islamica/Islam,%20la%20mujer%20&amp;%20los%20Derechos%20Humanos/Es%20el%20Islam%20el%20culpable%20de%20la%20violacion%20de%20los%20derechos%20de%20la%20mujer.pdf">http://libros.ir/libros/Biblioteca%20Islamica/Islam,%20la%20mujer%20&amp;%20los%20Derechos%20Humanos/Es%20el%20Islam%20el%20culpable%20de%20la%20violacion%20de%20los%20derechos%20de%20la%20mujer.pdf</a></p>
<p>-&#8221;Hezkuntza ez da txantxa! Nesken eta emakumeen eskubideen alde&#8221;2011-12-19an web horrialde honetan kontsultatua: <a href="http://www.cme-espana.org/sites/default/files/secundaria_eusk_pvasc.pdf">http://www.cme-espana.org/sites/default/files/secundaria_eusk_pvasc.pdf</a></p>
<p>- Ruth Leger Sivard &#8220;La educación de la mujer&#8221; 2011-12-19an web orrialde honetan kontsultatua: <a href="http://www.edualter.org/material/dona/educacio.htm">http://www.edualter.org/material/dona/educacio.htm</a></p>
<br />Filed under: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/humanities/'>Humanities</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/humanities/multiculturality/'>Multiculturality</a>  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/litteramedia.wordpress.com/8768/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/litteramedia.wordpress.com/8768/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/litteramedia.wordpress.com/8768/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/litteramedia.wordpress.com/8768/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/litteramedia.wordpress.com/8768/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/litteramedia.wordpress.com/8768/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/litteramedia.wordpress.com/8768/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/litteramedia.wordpress.com/8768/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/litteramedia.wordpress.com/8768/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/litteramedia.wordpress.com/8768/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/litteramedia.wordpress.com/8768/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/litteramedia.wordpress.com/8768/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/litteramedia.wordpress.com/8768/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/litteramedia.wordpress.com/8768/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=8768&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/the-girl-effect/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/903b18e70de3311cf026c0216d943cc9?s=96&#38;d=monsterid&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">garazihormaetxe</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://www.apecia.eu/educacion/educacion2.jpg" medium="image" />

		<media:content url="http://litteramedia.files.wordpress.com/2011/12/dia2bde2bla2bmujer.gif?w=300" medium="image" />
	</item>
		<item>
		<title>Sare sozialen eta identitate birtualen aniztasuna</title>
		<link>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/sare-sozialen-eta-identitate-birtualen-aniztasuna/</link>
		<comments>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/sare-sozialen-eta-identitate-birtualen-aniztasuna/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 19 Dec 2011 23:56:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Garazi Pérez</dc:creator>
				<category><![CDATA[Microblogging]]></category>
		<category><![CDATA[Social networks]]></category>
		<category><![CDATA[Web Communication]]></category>
		<category><![CDATA[Adolfo Plasencia]]></category>
		<category><![CDATA[Blogger]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[Flickr]]></category>
		<category><![CDATA[MITUPV EXCHANGE]]></category>
		<category><![CDATA[MySpace]]></category>
		<category><![CDATA[Nortasun Agiria]]></category>
		<category><![CDATA[sare sozialak]]></category>
		<category><![CDATA[Skype]]></category>
		<category><![CDATA[Twitter]]></category>
		<category><![CDATA[Windows Live Messenger]]></category>
		<category><![CDATA[Yahoo Mail]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://litteramedia.wordpress.com/?p=12252</guid>
		<description><![CDATA[Kateryna Andriyenco el Levante blogean sare sozialei buruz mintzatu da. Sare sozialekin egondako eztanbaidarekin eta erabiltzaileek sortutako mamiagatik, gaur egun normala da erabiltzaile batek atari edota sare sozial desberdinetan  kontu bat sortzea, non hornitzaileak anitzak diren, oso. Parte hartzen den sistema horietan, erabiltzaileak identitate birtuala bat sortu behar du (erabiltzaile eta egiaztagiri bat lortuz), non [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=12252&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://mas.levante-emv.com/especiales/redes-sociales/opinion-de-los-expertos.html">Kateryna Andriyenco</a> el Levante blogean sare sozialei buruz mintzatu da.<a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Red_social#Investigaci.C3.B3n"> Sare sozial</a>ekin egondako eztanbaidarekin eta erabiltzaileek sortutako mamiagatik, gaur egun normala da erabiltzaile batek atari edota sare sozial desberdinetan  kontu bat sortzea, non hornitzaileak anitzak diren, oso. Parte hartzen den sistema horietan, erabiltzaileak identitate birtuala bat sortu behar du (erabiltzaile eta egiaztagiri bat lortuz), non normalean perfil bat izango duen.<span id="more-12252"></span></p>
<span style="text-align:center; display: block;"><a href="http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/sare-sozialen-eta-identitate-birtualen-aniztasuna/"><img src="http://img.youtube.com/vi/90YI7iGYoI4/2.jpg" alt="" /></a></span>
<p><a href="http://internetng.dit.upm.es/wp-content/uploads/File/11_egosfera.pdf">Egosfera </a>proiektuaren dauten arabera,  identitate birtualen kopurua oso altua da, gainera egunetik-egunera haziz doa. Adibidez horra hor datu batzuk:</p>
<ul>
<li>200 milioi erabiltzaile Microsoft <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Windows_Live_Messenger">Windows Live Messenger</a></li>
<li>100 milioi erabiltzaile <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Skype">Skype</a></li>
<li>50milioi erabiltzaile (aktiboak) <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Facebook">Facebook</a></li>
<li>100 milioi erabiltzaile <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/MySpace">MySpace</a></li>
<li>3 milioi erabiltzaile  <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Flickr">Flickr</a></li>
<li>2 milioi erabiltzaile  <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Twitter">Twitter</a></li>
<li>20 milioi erabiltzaile  <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Blogger">Blogger</a></li>
<li>255 milioi erabiltzaile <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Yahoo_Mail">Yahoo Mail</a></li>
<li>228 milioi erabiltzaile  <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Hotmail">Hotmail</a></li>
<li>50 milioi erabiltzaile <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Gmail">Gmail</a></li>
</ul>
<p><img title="grafico" src="http://garazipb.files.wordpress.com/2011/11/grafico.jpg?w=300&#038;h=134" alt="" width="300" height="134" /></p>
<p>Honelako sare sozialetan, oinarrizko zerbitzua eskaintzen da, erabiltzaileen arteko harremana eta erabiltzaile ezberdinen multzoak duen interes komun bategatik. Horrelako sareez gain, beste serbitzu batzuk ere badaude sare ezberdinak eskaintzen dituenak (argazkiak, blog-ak&#8230;).</p>
<p><a href="http://garazipb.files.wordpress.com/2011/11/mapa.jpg"><img title="mapa" src="http://garazipb.files.wordpress.com/2011/11/mapa.jpg?w=497&#038;h=280" alt="" width="497" height="280" /></a></p>
<p><strong>SARE SOZIALETAN </strong>gehiago murgilduz gero, jakingu genuke zer diren azaltzen? Wikipedian jasotako informazioaren arabera, sare sozialak estruktua sozialak konposatzen dituzten pertsona taldeak dira, hainbat erlazioengatik arremanetan daudenak, hala-nola; adiskidetasuna, ahaidetasuna, interes komunak edota ezagutzak elkarbanatzen dituztenak.</p>
<p>Gai honetan aditua den <a href="http://mas.levante-emv.com/especiales/redes-sociales/redes-sociales/56-qel-factor-clave-para-que-una-red-tenga-exito-es-su-transversalidad-socialq.html">Adolfo Plasencia Diago</a> irakaslea dugu, gai honetan 10urtez murgildu izan dena eta beti hurbiletik jarraitu duen arloa izan da. Esan bezala, irakaslea da, Postgraduko Multimedian da eta <a href="http://mit.edu/hyperstudio/mitupv/">MITUPV EXCHANGE-</a>ko zuzendaria. Honez gain, UPV-TVn&#8221;Tecnópolis&#8221; deituriko programa baten aurkezlea da, non sare sozialei buruz hitz egiten duen. Bere aburuz, hauek hainbat abantaila eskaintzen dizkigute; lehenengoa adibidez, prozesu oso sinple baten bidez Interneten edukiak plazaratzeko aukera ematen digutela da.</p>
<p>Gainera, sare sozialak sarean inguruan izandako lehenengotarikoak izan dira, non argi ikus daitekeen &#8220;pertsonen sare&#8221; bat dela eta ez soilik &#8220;ordenagailuen sarea&#8221;.</p>
<p>Identitate birtuala, gaur egunean pil-pilean dagoen gaia da. Izan ere, dakigunez, denok dugu, edo hobeto esanda geneukan gure identitate pribatua. Hala ere, denboraren poderioz, identitate hori teknologia munduan murgildu da; &#8220;nortasun digitala&#8221; sortuz. Honen inguruan, <a href="http://www.noticias3d.com/articulo.asp?idarticulo=1268">Ivan Aparicio</a>k hitz egin du, zeina sare sozialetan aditua dena. Honen ustez, nortasun digitala mundu mailan eztanda handia izan du. Gainera, abiadura handiz edatu izan da, nahiz eta espainian, beranduago heldu zen. Hala ere, globalizazio horren garapena oso nabaria izan da eta gure eguneroko bizitzan influentzia handia izan du.</p>
<p><img src="http://www.tknika.net/liferay/image/journal/article?img_id=101160&amp;t=1306997715843" alt="" width="360" height="278" /></p>
<p><em>Informazio iturriak:</em></p>
<ul>
<li>Colaboradores de Wikipedia. <em>Skype</em> [en línea]. Wikipedia, La enciclopedia libre, 2011 [fecha de consulta: 15 de diciembre del 2011]. Disponible en &lt;<a href="http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Skype&amp;oldid=52223376">http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Skype&amp;oldid=52223376</a>&gt;.</li>
<li>Colaboradores de Wikipedia. <em>Facebook</em> [en línea]. Wikipedia, La enciclopedia libre, 2011 [fecha de consulta: 15 de diciembre del 2011]. Disponible en &lt;<a href="http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Facebook&amp;oldid=52211882">http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Facebook&amp;oldid=52211882</a>&gt;.</li>
<li>Colaboradores de Wikipedia. <em>Blogger</em> [en línea]. Wikipedia, La enciclopedia libre, 2011 [fecha de consulta: 15 de diciembre del 2011]. Disponible en &lt;<a href="http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Blogger&amp;oldid=51806879">http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Blogger&amp;oldid=51806879</a>&gt;.</li>
<li>Kateryne Andriyenco. El Levante aldizkaria, 2011. Disponible en <a href="http://mas.levante-emv.com/especiales/redes-sociales/redes-sociales/58-las-redes-sociales-en-opinion-de-los-expertos.html">http://mas.levante-emv.com/especiales/redes-sociales/redes-sociales/58-las-redes-sociales-en-opinion-de-los-expertos.html</a></li>
<li>Adolfo Plasencia. El Mercantil Valenciano, 2011. Disponible en <a href="http://mas.levante-emv.com/especiales/redes-sociales/redes-sociales/56-qel-factor-clave-para-que-una-red-tenga-exito-es-su-transversalidad-socialq.html">http://mas.levante-emv.com/especiales/redes-sociales/redes-sociales/56-qel-factor-clave-para-que-una-red-tenga-exito-es-su-transversalidad-socialq.html</a></li>
<li>Efosfera proiektua. Disponible en <a href="http://internetng.dit.upm.es/wp-content/uploads/File/11_egosfera.pdf">http://internetng.dit.upm.es/wp-content/uploads/File/11_egosfera.pdf</a></li>
</ul>
<br />Filed under: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/web-communication/microblogging/'>Microblogging</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/web-communication/social-networks/'>Social networks</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/web-communication/'>Web Communication</a> Tagged: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/adolfo-plasencia/'>Adolfo Plasencia</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/blogger/'>Blogger</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/facebook/'>Facebook</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/flickr/'>Flickr</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/mitupv-exchange/'>MITUPV EXCHANGE</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/myspace/'>MySpace</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/nortasun-agiria/'>Nortasun Agiria</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/sare-sozialak/'>sare sozialak</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/skype/'>Skype</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/twitter/'>Twitter</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/windows-live-messenger/'>Windows Live Messenger</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/yahoo-mail/'>Yahoo Mail</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/litteramedia.wordpress.com/12252/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/litteramedia.wordpress.com/12252/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/litteramedia.wordpress.com/12252/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/litteramedia.wordpress.com/12252/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/litteramedia.wordpress.com/12252/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/litteramedia.wordpress.com/12252/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/litteramedia.wordpress.com/12252/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/litteramedia.wordpress.com/12252/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/litteramedia.wordpress.com/12252/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/litteramedia.wordpress.com/12252/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/litteramedia.wordpress.com/12252/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/litteramedia.wordpress.com/12252/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/litteramedia.wordpress.com/12252/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/litteramedia.wordpress.com/12252/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=12252&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/sare-sozialen-eta-identitate-birtualen-aniztasuna/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/8b314504d572e34b5db64c6fd90be2f5?s=96&#38;d=monsterid&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">garazipb</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://garazipb.files.wordpress.com/2011/11/grafico.jpg?w=300" medium="image">
			<media:title type="html">grafico</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://garazipb.files.wordpress.com/2011/11/mapa.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">mapa</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://www.tknika.net/liferay/image/journal/article?img_id=101160&#38;t=1306997715843" medium="image" />
	</item>
		<item>
		<title>Twitter: sorrera, oraina eta geroa</title>
		<link>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/twitter-sorrera-oraina-eta-geroa/</link>
		<comments>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/twitter-sorrera-oraina-eta-geroa/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 19 Dec 2011 23:53:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>AsierOdriozola</dc:creator>
				<category><![CDATA[Microblogging]]></category>
		<category><![CDATA[Web Communication]]></category>
		<category><![CDATA[Geroa]]></category>
		<category><![CDATA[Hedabideak]]></category>
		<category><![CDATA[internet]]></category>
		<category><![CDATA[Oraina]]></category>
		<category><![CDATA[Sorrera]]></category>
		<category><![CDATA[Twitter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://litteramedia.wordpress.com/?p=7682</guid>
		<description><![CDATA[Artikulu honen bitartez Twitter mundu mailako sare sozialaren sorrera aztertzeaz gain (zein testuingurutan sortu zen, etab.), gaur egun bizi duen egoeraren berri emango dut (dela bere arrakastaren zergatiak, dela hedabideekin duen harremana, besteak beste). Gainera, egungo egoera oinarri harturik eta hainbait adituren iritzi zein aurreikuspenak kontutan izanik, Twitter sare sozialak aurrerantzean gara dezakeen etorkizuna izango [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=7682&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Artikulu honen bitartez Twitter mundu mailako sare sozialaren sorrera aztertzeaz gain (zein testuingurutan sortu zen, etab.), gaur egun bizi duen egoeraren berri emango dut (dela bere arrakastaren zergatiak, dela hedabideekin duen harremana, besteak beste). Gainera, egungo egoera oinarri harturik eta hainbait adituren iritzi zein aurreikuspenak kontutan izanik, Twitter sare sozialak aurrerantzean gara dezakeen etorkizuna izango dut ere hizpide. Beste hitzetan esanda, ea oraingo loraldiari eusteko gai izango den ala pixkanaka txoko galdu batetan geratzen den.<span id="more-7682"></span><img class="alignright" title="Twitter logo" src="http://www.uberbin.net/wp-content/uploads/2011/11/twitter.png" alt="" width="256" height="256" /></p>
<p>Twitter enpresa <strong>2006.urtean sortu zen</strong> Jack Dorsey informatikariaren eskutik. Urte hartatik gaur arte sekulako arrakasta lortu du, mundu mailako sare sozial indartsu eta erabilienetako bat bilakatuz. Twitter-en funtzionamendu ideia sinplea da: erailtzaileak izena eman eta nahi duena esateko aukera dauka, betiere 140 karaktere muga izanik. Gainera, jende ezaguna (aktoreak, musikariak, idazleak, kirolariak&#8230;), hainbat hedabide eta lagunak &#8220;jarraitu&#8221; ditzake, aipatutakoek idatzitako tweet-ak irakurtzeko aukera duelarik. Marcus Trerkek 101.com web-orrian azaltzen duen moduan, <strong>Twitter-en arrakasta bost zutabe</strong> nagusitan oinarritzen da:</p>
<ul>
<li><strong>Erraztasuna</strong>: Trerkek aipatzen duen eran, Twitter-ek erabiltzealeari eskaintzen dion erraztasuna ezinbestekoa da: &#8220;<em>Twitter beraren eta tweet-ak idaztearen prozesua abantaila esanguratsuenetakoak dira&#8221;. </em>Erabiltzaileak Twitter-en izena eman besterik ez du egin behar segituan  tweet-ak idazten hasteko.</li>
<li>
<div><strong>Sare Sozialak: </strong>Twitter sare sozial bat dugu eta, hala, beste hainbat sare sozialekin gertatzen den moduan, arrakasta hasieratik beretik izan du alboan. Lagunekin hitz egin eta elkarri mezuak bidaltzea dira, besteak beste, sare sozialek eskaintzen diguten aukera, eta Trerke-ek dioen moduan: &#8220;<em>Twitter ez da salbuespena</em>&#8220;.</div>
</li>
<li>
<div><strong>Azkartasuna: </strong>140 karaketere besterik ez. Horixe da Twitter-en arraskataren beste habe garrantzitsu bat. Zenbat eta arinagoa egin norbaiten tweet-a irakurtzea, hobe. MySpace eta antzekoek duten konplexutasuna Twitter-ek, zuzenean, ezabatu egiten du.Tweet-en azkartasuna eta laburtasuna &#8220;<em>lagunen inguruko informazioa era azkarrean egitea ahalbidetzen du&#8221;.<br />
</em></div>
</li>
<li>
<div><strong>Erabilera aniztasuna: </strong>Twitter sare soziala bai gauza pertsonal zein gauza profesionaletarako erabil daiteke. &#8220;<em>Tweet-etan estekak-eta idatzi daitezkeenez, erabiltzaileak bere burua sustatu dezake Twitter bidez&#8221; </em>azaltzen digu beste behin Marcus Trerkek. Era honetan, edozein erabiltzailek, dela musikari ezezagun bat, dela egunkari ospetsu bat, aukera berbera du bere izena lau haizetara zabaltzeko.</div>
</li>
<li>
<div><strong>Aplikazioak: </strong>&#8220;beste sare sozial bat izango da Twitter, baina berak adina dituen aplikazioak ez ditu beste inork&#8221; defendatzen du Trerkek. Eta, azken batean, halaxe da. Edozein erabilgarritasun duela ere, aplikazio mordoa dauka Twitter-ek, erabiltzaile guztien eskura gainera.</div>
</li>
</ul>
<p>Twitter-en arrakastaren arrazoiak ikusi ostean, aztergai dugun <strong>sare sozial honen</strong> <strong>eragina</strong>ren nondik-norakoak izango ditugu hizpide segidan. Izan ere, Internetek geroz eta pisu handiagoa izaten ari da geure eguneroko bizitzan. Eta eguneroko bizitza diogunean, bizimoduko edozein esparrutan duela eragina esaten ari gara. Hala, &#8220;<em>Internet Retailer&#8221; </em>izeneko web-orrian aurki dezakegun artikulu baten egileak, Zak Stambor-ek, zera dio: &#8220;<em>Twitter-ek erosleen jokamoldean eragiten du&#8221;</em>. Artikuluan aurrera egin ahala, inkesta baten emaitzak aurkezten dizkigu. Galdeketa horren arabera, 2.574 erosleen %35ak Twitter-ek eragin &#8220;<em>handia&#8221; </em>edo &#8220;<em>oso handia&#8221;</em> duela erantzun zuten.</p>
<p>Twitter-en <strong>eraginaren beste adibide bat</strong> <strong>Arabiar Udaberria</strong>n aurki dezakegu. Mundu arabiarrak bizi duen mugimendu iraultzailearen protagonistetako bat bihurtu da Twitter. Gobernuek hedabideak kontrolpean hartzen dituztenean, Internet bilakatu da iraultzaileen eskakizunen erakusleiho. Bilerak eta manifestaldiak antolatzeko, baina batez ere, mundu osora herrialde haietan bizi den egoera agerian jartzeko tresna paregabeak dira sare sozialak, horien artean Twitter. &#8220;<em>The Globe and Mail&#8221; </em>egunkariko edizio digitalean azaltzen den &#8220;<em>Twitter&#8217;s Influence on the Arab Spring&#8221; </em>artikuluan sare sozialek izan duten mugimendua erakusten digu (ondoko grafikoan ikus dezakegun moduan). <img class="aligncenter" title="Twitter usage during Egyptian and Tunisian uprisings" src="http://public.tableausoftware.com/static/images/da/dailytweetsmideast/Dashboard1/1_rss.png" alt="" width="607" height="426" /></p>
<p>Bestalde, <strong>15-M</strong> mugimenduak ere zeresana eman zuen Twitter-en. Mugimendu honen inguruan sortutako <em>hashtag</em>-a &#8220;suminduen&#8221; oihu eta ahotsen bozgorailu izan zen, luzaroan<em>  trending topic </em>bilakatuz. Hainbesterainoko esangura izan zuen mugimendu honek sarean, non, PSOE alderdi sozialistak Twitter sare soziala erabili zuen &#8220;suminduek<img class="alignleft" title="15M" src="http://www.picadillocircus.com/news/wp-content/uploads/15M.jpg" alt="" width="331" height="220" />in&#8221; harremanetan jartzeko. Hala dio behintzat Javier Casqueiro kazetariak <em>El Pais </em>egunkariko edizio digitalean. Bere hitzen arabera, &#8220;<em>PSOEko hainbat partaidek asteak daramatzate 15-M mugimenduari ulergarritasun eta urbiltasun mezuak bidaltzen&#8221; </em>.</p>
<p>Gauzak horrela, garbi dago gaur egun Twitter-ek, beste hainbat sare sozialekin batera, pisu nabarmena hartzen ari dela geure artean. Dena dela, eta hasieran aipatutako galderari eutsiaz, betirako al da Twitter? Ala, iraungitze-data jakin bat al du Twitter-ek?</p>
<p>BBC Mundoko David Cuen kazetariak zera aipatzen du <strong>Twitter-en etorkizuna</strong>z mintzo den &#8220;<em>El futuro de Twitter&#8221; </em>artikuluan: &#8220;<em>Interneten arrakasta laburra dela uste dute askok&#8221; </em>. Are gehiago, Aleks Krotoski <em>The Guardian</em> egunkariko kazetari estatubatuarraren esaldi bat dakar jarraian: &#8220;<em>Twitter eta Facebook bezalako zerbitzuek MySpace-n bidea jarrai dezakete&#8221;</em>. Horrez gain, beste aditu baten iritzia ere jasotzen du bere artikuluan: &#8220;<em>Sare sozialek askatasuna saltzen dute, eta hala ez bada, jendea beste norabait joango da&#8221; </em>dio Manuel Castells-ek, Kalifornia Hegoaldeko Unibertsitateko katedradunak.</p>
<p>Twitter-en etorkizuna, beraz, <strong>bermatuta ez dago</strong>ela baiezta dezakegu. Inork ezin du iragarri hemendik hamar urtera Twitter oraindik ere existituko denentz, ala bere ordez beste sare sozial batek hartuko duen arrakastaren lekukoa. Posible da Twitter oraindik funtzionatzen jarraitzea, baina sareko beste plataforma askorekin gertatu den moduan (MySpace, Fotolog, Google+) guztiz posible da zahartua geratzea berdin-berdin. Twitter-en etorkizunari buruz galdetzean Othman Laraki Twitter-eko egitura eta bilaketa arduradunak ere ezin du zehatz-mehatz aurreikusi sare sozial honen geroa. Leonor Cabrerak <em>El Mundo </em>egunkarian agertzen duen moduan, (Larakiren hitzak aipatuz): <strong>&#8220;</strong><em><strong>ezinezkoa da Twitter-en etorkizuna nolakoa izango den jakitea, edota zein bide hartuko dituen&#8221;</strong>. </em></p>
<p style="text-align:center;"><strong>Erabilitako aipamenak: </strong></p>
<ul>
<li><strong></strong>&#8220;<em>The simplicity of its interface and the tweeting process -the action of sending an update or message to the site- is one of the most important points if a service wants to win regular users&#8221; </em>Marcus Trerke on Apr 13, 2009: http://markus-trerke.suite101.com/the-reasons-for-twitters-success-a109210</li>
<li>
<div>&#8220;<em>Twitter is no exception to this rule</em>&#8221; Marcus Trerke on Apr 13, 2009: http://markus-trerke.suite101.com/the-reasons-for-twitters-success-a109210</div>
</li>
<li>
<div>&#8220;.<em>..enables users to get a fast update on their friend&#8217;s lives</em>&#8221; Marcus Trerke on Apr 13, 2009: http://markus-trerke.suite101.com/the-reasons-for-twitters-success-a109210</div>
</li>
<li>
<div>&#8220;<em>As text messages can contain (mostly shortened) links to whatever website a user wants, he can use Twitter to promote himelf, his writing, his product or his company&#8221; </em>Marcus Trerke on Apr 13, 2009: http://markus-trerke.suite101.com/the-reasons-for-twitters-success-a109210</div>
</li>
<li>
<div>
<div>&#8220;<em>Twitter may be one of many different microblogging services, but it certainly is the one with the most public exposure and thus the most users and the most third-party-applications&#8221; </em>Marcus Trerke on Apr 13, 2009: http://markus-trerke.suite101.com/the-reasons-for-twitters-success-a109210</div>
</div>
</li>
<li>
<div>
<div>
<div>&#8220;<em>A survey on 2,574 online customers found that 35% of them said Twitter was influential or extremely influential in their decision to buy a product</em>.&#8221; Zak Stambor on Sept 20, 2011: http://www.internetretailer.com/2011/09/20/twitter-influences-consumers-purchases</div>
</div>
</div>
</li>
<li>
<div>
<div>
<div>&#8220;<em>Twitter&#8217;s influence on the Arab Spring&#8221; </em>The Globe and Mail on Aug 19, 2011: http://www.theglobeandmail.com/news/world/americas/september-11/twitters-influence-on-the-arab-spring/article2135272/</div>
</div>
</div>
</li>
<li>
<div>
<div>
<div>&#8220;<em>Algunos miembros de la Ejecutiva del PSOE llevan semanas lanzando tuits de acercamiento y comprensión al 15-M</em>&#8221; Javier Casqueiro 21-06-2011: http://politica.elpais.com/politica/2011/06/20/actualidad/1308600702_276287.html</div>
</div>
</div>
</li>
<li>
<div>
<div>
<div>&#8220;<em>Hay quienes creen que el éxito en internet es corto</em>&#8221; David Cuen 23-03-2011: http://www.bbc.co.uk/blogs/mundo/un_mundo_feliz/2011/03/el_futuro_de_twitter.html</div>
</div>
</div>
</li>
<li>
<div>
<div>
<div>&#8220;<em>&#8220;Servicios como Twitter o Facebook potencialmente podrían seguir el mismo camino que el <strong>dodo</strong> o MySpace&#8221;, dijo categórica a la BBC Alex Krotoski.</em>&#8221; David Cuen 23-03-2011: http://www.bbc.co.uk/blogs/mundo/un_mundo_feliz/2011/03/el_futuro_de_twitter.html</div>
</div>
</div>
</li>
<li>
<div>
<div>
<div>&#8220;<em>&#8220;Las redes sociales venden<strong> libertad</strong> y si no la dan, la gente se irá a otro lado&#8221;, aseguró en su momento Manuel Castells, catedrático de la Universidad del Sur de California.</em>&#8221; David Cuen 23-03-2011: http://www.bbc.co.uk/blogs/mundo/un_mundo_feliz/2011/03/el_futuro_de_twitter.html</div>
</div>
</div>
</li>
<li>
<div>
<div>
<div>&#8220;<em>&#8230;admite que no es posible saber qué va a pasar en la próxima década y cuál será el camino que seguirá Twitter.</em>&#8221; Leonor Cabrera 26-10-2011: http://www.elmundo.es/elmundo/2011/10/26/andalucia_malaga/1319642718.html</div>
</div>
<div></div>
</div>
</li>
</ul>
<br />Filed under: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/web-communication/microblogging/'>Microblogging</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/web-communication/'>Web Communication</a> Tagged: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/geroa/'>Geroa</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/hedabideak/'>Hedabideak</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/internet/'>internet</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/oraina/'>Oraina</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/sorrera/'>Sorrera</a>, <a href='http://litteramedia.wordpress.com/tag/twitter/'>Twitter</a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/litteramedia.wordpress.com/7682/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/litteramedia.wordpress.com/7682/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/litteramedia.wordpress.com/7682/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/litteramedia.wordpress.com/7682/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/litteramedia.wordpress.com/7682/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/litteramedia.wordpress.com/7682/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/litteramedia.wordpress.com/7682/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/litteramedia.wordpress.com/7682/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/litteramedia.wordpress.com/7682/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/litteramedia.wordpress.com/7682/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/litteramedia.wordpress.com/7682/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/litteramedia.wordpress.com/7682/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/litteramedia.wordpress.com/7682/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/litteramedia.wordpress.com/7682/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=7682&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/twitter-sorrera-oraina-eta-geroa/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/d0d470b095c816cd1ecacaedbfe47e27?s=96&#38;d=monsterid&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">asierod</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://www.uberbin.net/wp-content/uploads/2011/11/twitter.png" medium="image">
			<media:title type="html">Twitter logo</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://public.tableausoftware.com/static/images/da/dailytweetsmideast/Dashboard1/1_rss.png" medium="image">
			<media:title type="html">Twitter usage during Egyptian and Tunisian uprisings</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://www.picadillocircus.com/news/wp-content/uploads/15M.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">15M</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Pierre Lévy eta Howard Bloom-ek adimen kolektiboaren erabilerak aditzera ematen dizkigute.</title>
		<link>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/pierre-levy-eta-howard-bloom-ek-adimen-kolektiboaren-erabilerak-aditzera-ematen-dizkigute/</link>
		<comments>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/pierre-levy-eta-howard-bloom-ek-adimen-kolektiboaren-erabilerak-aditzera-ematen-dizkigute/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 19 Dec 2011 23:47:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Eneritz Mancisidor</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://litteramedia.wordpress.com/?p=12554</guid>
		<description><![CDATA[Internetek amaigabeko aukerak eskaintzen dizkigu informazioa lortu, transmititu eta kudeatzeko, baina, azken urteotan pilpilean dagoen modurik errrazena adimen kolektiboa dela kontatzen digu Pierre Lévy. Adimen kolektiboa, norbanakoen lankidetzari esker sortzen den inteligentzia modu bat da, ziberkulturaren eta ezagupenen gizartearekin erlazionatutakoa. &#8221; Adimen kolektiboa unibertsalki banatuta dagoen, etengabe nabarmendua eta gaitasunen mobilizazio eraginkorraren ondorio. Bi ezaugarri nagusi [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=12554&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Internetek amaigabeko aukerak eskaintzen dizkigu informazioa lortu, transmititu eta kudeatzeko, baina, azken urteotan pilpilean dagoen modurik errrazena adimen kolektiboa dela kontatzen digu <a href="http://iie.fing.edu.uy/ense/asign/progarte/inteligencia1.html">Pierre Lévy</a>. Adimen kolektiboa, norbanakoen lankidetzari esker sortzen den inteligentzia modu bat da, ziberkulturaren eta ezagupenen gizartearekin erlazionatutakoa.</p>
<blockquote><p>&#8221; Adimen kolektiboa unibertsalki banatuta dagoen, etengabe nabarmendua eta gaitasunen mobilizazio eraginkorraren ondorio. Bi ezaugarri nagusi ditu adimen kolektiboak: elkarren onarpena da bere oinarri eta helburu eta gizabanakoen abersatea.&#8221;<span id="more-12554"></span></p></blockquote>
<p>Informazioa bilatzean, milaka modu ditugu gure esku gaur egun: entziklopedia, hiztegiak, literatur lanak… Horiek izaten dira gure informazio iturri ohikoenak, baina gure mundua eta gizartea azten eta garatzen doan einean, gure informazioa lortzeko metodoak ete aldatzen doaz. Horren adibide argia da Internet, 30 urte eskasetan munduko informazio iturririk erabilena izatea lortu duen sare erraldoia.</p>
<p>Lévy-k bi adimen kolektibo mota bereizten ditu:</p>
<ul>
<li><strong>Adimenaren koordinazioa denbora errealean.</strong> Gertaera, erabaki, ekintza eta gizabanakoak testuinguru beraren parte izango lirateke. Horrela etengabe aldatzen den ziberespazio baten parte izanik, haien ezaguerak partekatuz, ezaguera eta aditu arteko komutitale adimentsuak sortuz.</li>
<li><strong>Trebetasunen mugikortasun eraginkorra.</strong> Lehenago trebetasun horiek identifikatuz, bestea onartzen dugu, dituen trebetasunak eskura baititugu. Horri esker trebetasunak mugitu eta garatzen ditugu, geroago besteekin partekatu ahal izateko.</li>
</ul>
<p>Honen aztergai da Howard Bloom, <a href="http://www.kurzweilai.net/global-brain-the-evolution-of-mass-mind-from-the-big-bang-to-the-21st-century">The Evolution of Mass Mind from the Big Bang to the 21st Century</a> liburuan. Informazioaren teorieta, biologia ebolutiboan, pisokologia etb. kontuan hartuta Lurreko bizitza informazio kolektiboaren lorpentzat hartzen ditu, ikasketa soziala garatzeko sistematzat. Haren aburuz guztiok dugu antzeko portaera eta beraz, adimen kolektiboa beharrezko suertatzen zaigu jakintza berriak lortzeko.</p>
<p><a href="http://eneritzmv.files.wordpress.com/2011/12/the-global-brain1.jpg"><img title="The-Global-Brain" src="http://eneritzmv.files.wordpress.com/2011/12/the-global-brain1.jpg?w=137&#038;h=210" alt="" width="137" height="210" /></a></p>
<ul>
<li>Pierre Levy. (1994). Iie.fing.edu.uy -en 2011ko azaroaren 28an berreskuratua.<a href="http://iie.fing.edu.uy/ense/asign/progarte/inteligencia1.html">http://iie.fing.edu.uy/ense/asign/progarte/inteligencia1.html</a> -en hartua</li>
</ul>
<ul>
<li>Howard Bloom. (2001) Global Brain: The Evolution of Mass Mind from the Big Bang to the 21st Century. Kurzweilai.net -en 2011ko azaroaren 28an berreskuratua. <a href="http://www.kurzweilai.net/global-brain-the-evolution-of-mass-mind-from-the-big-bang-to-the-21st-century">http://www.kurzweilai.net/global-brain-the-evolution-of-mass-mind-from-the-big-bang-to-the-21st-century</a> -en hartua.</li>
</ul>
<br />Filed under: <a href='http://litteramedia.wordpress.com/category/uncategorized/'>Uncategorized</a>  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/litteramedia.wordpress.com/12554/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/litteramedia.wordpress.com/12554/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/litteramedia.wordpress.com/12554/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/litteramedia.wordpress.com/12554/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/litteramedia.wordpress.com/12554/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/litteramedia.wordpress.com/12554/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/litteramedia.wordpress.com/12554/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/litteramedia.wordpress.com/12554/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/litteramedia.wordpress.com/12554/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/litteramedia.wordpress.com/12554/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/litteramedia.wordpress.com/12554/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/litteramedia.wordpress.com/12554/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/litteramedia.wordpress.com/12554/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/litteramedia.wordpress.com/12554/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=litteramedia.wordpress.com&amp;blog=17094785&amp;post=12554&amp;subd=litteramedia&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://litteramedia.wordpress.com/2011/12/20/pierre-levy-eta-howard-bloom-ek-adimen-kolektiboaren-erabilerak-aditzera-ematen-dizkigute/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://0.gravatar.com/avatar/c66024aae793a0c37833576a992289f4?s=96&#38;d=monsterid&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">eneritzmv</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://eneritzmv.files.wordpress.com/2011/12/the-global-brain1.jpg?w=195" medium="image">
			<media:title type="html">The-Global-Brain</media:title>
		</media:content>
	</item>
	</channel>
</rss>
